Författare: farfar hebbe

Pensionär som tycker om att resa,fotografera och lyssna på Country musik..Född i Södra Lappland för en herrans massa år sen.

>Lördag 11 September..

>

 

 

Blev lite tomt,fram på bilen när jag skrotade    extraljusen,,ser inte så bra ut..

Så,genast lite bättre,,ska bara rikta in dom.

Verkar vara en jädrans fart på vattnet i älven,,ser att det eldas nere på campingen,,någon som fryser kanske..

Vid Älvkarleby fallet släpper man på rejält med vatten,nästan som fallens dag.

Värst vad det skummar om vattnet när det forsar utför fallet.

>Med tanke på morgondagen..

>

One More For The Road. En riktig höjdare med gitarrikonen Chet Atkins och Suzu Bogguss..Chet har varit med länge,en av de stora inom country musiken..Suzu däremot är nog inte så känd i vårt land.Hennes första skiva kom 1987 därefter har hennes popularitet bara ökatHon tar det lite lugnt nu i september men sen är hon som dom säger On The Road resten av året..Lyssna på denna låt den har driv.

>I dag var jag uppe före tuppen..

>

Jag hade 2 tider att passa i dag,,först besiktning av bilen.

Var på plats 07:20 blev mottagen av en glad trevlig besiktninsman.

Kontroll av lyset,,nemas problemas.

Därefter kollades under,,ser väldigt bra ut.

Bromsarna var i bra kondition,,bara att betala och ta emot det blanka protokollet..

Nästa anhalt var tandvården i Skutskär,årlig koll..

Där gick det oxå bra,inget blankt papper,utan en ny tid hos tandhygenisten,,för att ta bort lite tandsten.

>Surströmmingsfakta…

>

SURSTRÖMMING

I augusti är surströmming en aktuell produkt. 3dje torsdag i augusti är det alltid premiär för årets inläggning.

Surströmmingens belackare brukar alltid säga att det är rutten fisk men då har de fel. Det är en fermenterad produkt som framställs under noga kontrollerade processer.  Livsmedelsverket gjorde på sjuttiotalet försök att tillsätta matförgiftningsbakterierna Staphylococcus aureus, Bacillus cereus och Clostridium perfringens. Ingen av dessa kunde växa till i surströmmingen.

”I vissa trakter af nordliga Sverige råder ett säreget bruk för konservering af fisk, beredning af s.k. surfisk, under vilken kollektivbenämning innefattas produkter, beredda af skilda fiskarter och enligt i detaljerna varierande metod. För all slags surfisk utmärkande är emellertid dels dess lindriga saltning, dels den färdiga varans intensiva lukt, som kommer den därmed icke förtrogne att ofrivilligt rygga tillbaka" 
Så inleder Carl Th Mörner 1895 en uppsats om surströmming.
 
Det finns inga uppgifter om när man började lägga in surströmming. Vid mitten av 1700-talet åt man surströmming allmänt från Dalarna upp till Västerbotten och även i Österbotten.
Det var inte bara strömming som surades utan också annan fisk som sik, aborre, gädda och mört. Surströmming var tidigare en basföda hos allmogen i vissa delar av Sverige. Ofta bestod matsäcken man tog med sig ut i skogen av långmjölk och surströmming. Båda fermenterade produkter som höll sig bra.
 
Hur gör man då surströmming: Först gäller att man har råvaran till surströmming som är lekmogen mager strömming som fångas under perioden maj-juni. När man fiskar strömming för framställning av surströmming beror på när leken infaller. Fångas strömmingen före eller efter lektiden anses den för fet för att kunna användas.
Strömmingen försaltas (blo´lakas) under 1-2 dygn i ca 24 %-ig saltlake. Efter försaltning gälas strömmingen, dvs huvud och tarm avlägsnas medan rom, mjölke och blindtarmen får sitta kvar. Detta sker vanligen maskinellt. Strömmingen läggs därefter i tunnor med saltlake (ca 17 %) Mängderna är anpassade så att den slutliga salthalten blir ca 12%.
Tunnorna förvaras i tempererade rum som vanligtvis håller en temperatur av 15-18 o C. Efter 5 – 8 veckor är strömmingen i regel färdig. Strömmingen får ligga i tunnorna tills det är dags att lägga dem på burk, vilket vanligtvis sker under juli och i början av augusti. Den sista "mognaden" sker i burken.
 
”Livsmedelsverket gjorde på 1970-talet en del undersökningar av surströmming. Under jäsningen sker en tillväxt av salttoleranta mjölksyrabakterier. Bakterierna finns troligen på väggarna av tunnorna som används vid jäsningen och varje sats ympas på så sätt med bakterier. De producerar enzymer som bryter ned strömmingen och bildar starkt luktande ämnen såsom svavelväte och metylmerkaptan. Om man försöker framställa surströmming i sterila kärl erhålls inte den typiska doften.
De enzymer som finns i blindtarmen bryter ned proteiner och svarar för den uppmjukning av strömmingsköttet som sker under jäsningen. Surströmmingsjäsningen bygger sålunda på ett samspel mellan bakterier och strömmingens egna enzymer”.
 
Men är då surströmmingen som dess motståndare brukar säga rutten. Förruttnelse är en spontan process där ett stort antal olika mikroorganismer bryter ned proteiner under bildning av illaluktande ämnen som svavelväte indol, skatol samt putrescin och kadaverin.
Av dessa ämnen är det enligt livsmedelsverket endast svavelväte som bildas vid surströmmingsjäsningen. Den höga salthalten hindrar tillväxt av förruttnelsebakterier men tillåter de salttoleranta, aromproducerande bakterierna att växa. Man kan således inte säga att surströmmingen är rutten. Den är en fermenterad produkt framställd genom en noga kontrollerad process.

Utdrag från Surströmmingakademins hemsida.