Jag tänker tillbaka ett antal år,,på en liten senig lite egensinnig man,Elis,Han kallades för Knaftarkungen…han gick bort förra året nyss fyllda 100 år.Han tillbringade hela sitt liv i V Ormsjö,så vitt jag känner till,Jag lärde känna honom sent 1980 tal.Han hade en pensionärsstuga som kommunen lät uppföra på den tomt han bodde största delen av sitt liv,det var i kanten av en myr””Sjulmyrá””.Han var även djupt engagerad i byns affär,,där många bybor hade satsat både pengar och arbete..Här kunde man ofta se Elis vandrande utför Knaftarberget de drygt 2 km ner till själva byn,,ofta gick han till affären som han liksom så många andra var delägare i,alltid fanns det någon syssla som passade..Denna vandring ner och sedan hem igen,(och jag lovar Knaftarberget är ganska brant),den gjorde han flera gånger i veckan..Ofta när man kom körande till byn så var Elis på väg också,men sällan ville han ha skjuts,aldrig på väg ner till byn,,senare i livet när han blev gammal,,ca 96-97 år,då tog han gärna emot skjuts hem..
Farfar Hebbe en yngling på 82 bast 
Kul att ha fått lära känna och minnas en sån gubbe. Jätte fina bilder!
Så härligt att ha lärt känna denna gamla man! Idag ser man sällan några sådana orginal…undrar varför?
Pst…Vilken tur Hebbe att du såg min fadäs med kaffet! Ska nog inte sitta vid datorn när jag är trött…hehehe…Kramiz
Det finns nog många såna gamlingar.Nu ska jag fixa inlägg sen natta mej Natti vännen och stor nattakram!
Dom gamla som försvinner med tidens gång. Det är dom som kan berätta om svunna tider, vilken underbar berättelse om den gamle mannen.
Även jag har smörknivar och fina träbyttor snidade och utmejslade av varsamma händer märkta av strävsamt arbete under många år…
Visst är det tillåtet att tappa huvudet,under vissa omständigheter förstås..*L*…
Kram vännen**
Hahahaha! Gubbens favoritlåt när kvällen är sen 😉 Kram
Vilket fint inlägg! Vi vaknar ofta för sent och tar reda på för lite av våra gamlingar! En fin vänskap kan jag tänka mig! Kram
Sådana gamlingar vill vi minnas. Men sällan här
Kram